Ur balans..
Känner mig tjatig, just för att jag tjatar hela tiden. Gör det, gå dit, inte så, NEJ!, sluta flamsa.. Usch, är man världens sämsta morsa eller känns det bara så??.. Hur i hela fridem lyckades jag hamna här? Misstänker dock att nätterna börjar göra sitt nu och det är absolut ingen bra kombination med småbarn och trötthet.
Lite ledsen får man väl vara också, fast egentligen borde jag vara världens lyckligaste.
Jag vill ha sommar och värme nu!! Och sen vill jag aldrig mer ha vinter igen..
Känner igen mig i hur du beskriver dig, kände mig så flera månader efter Millans födsel. Ta känslan på allvar och kräv ingenting av dig själv. Hoppas bättre dagar infinner sig snart så du får glädjas med dina guldklimpar! JätteKram till dig, hoppas vi kan ses nån dag:)
Ja jag kan inget annat heller än att känna igen mig... Just den konstiga känslan, o att inget känns roligt o bra, fast de är massa saker som är bra... Men ledsen får man vara o vara på topp kan man inte va jämt!!! Livet blir som en berg o dalbana efter man fått barn känns de som o vändningarna går sååå fort!!! Vila o ta hand om dig Kram
P
